Idag är det tisdag. Jag blev väckt av Anticimex, med tanke på hur min morgonröst låter undrade de nog om det verkligen var ohyran som skulle saneras, eller jag.
Jag skolkar. Det bara blev så, försökt fått tag på en förhoppningsvis blivande arbetsgivare och det var inte det lättaste. Nu ska jag packa, skriva PM, duscha och gå igenom allt som jag slängt ut på balkongen. Jag hade ikea-kassar under sängen med kläder jag inte använder och gardiner och sånt sheit, och i en av dem hittade jag i fredags ett husdjur, så allt åkte ut på balkongen. Även extratäcke och prydnadskuddar. Bra vädrat borde det ha blivit iaf! Efter lunch ska jag gå till skolan, han som är känd från TV, Ashbergs kompanjon i grannfejden, kommer och föreläser. Välkommen till verkligheten eller något sådant heter föreläsningen. Tack.
Idag åker jag till Stockholm. Ska på TRE intervjuer, två imorgon och en på torsdag. Det blir spännande. Borde vara nervös men det är jag inte. Vill ju bara att något ska bli bestämt, att det ska bli klart. Vill veta vad jag ska göra om ett halvår. Tycker att det är jobbigt att behöva gissa och låtsas. Den stora frågan är väl om jag hamnar i Sthlm eller Östersund. Jag vill olika saker ungefär varannan timme. Men som någon sa igår, det känns lite fegt att åka hem och börja jobba, det är lika bra att se vad man går för, och prova på något som är helt okänt. Det ligger mycket i det. Jag kan alltid komma hem sen. Men när är sen då?
Nej men okej, dags att sluta skjuta på mina sysslor. Börjar med duschen kanske, kommer ändå inte hinna gå på promenad som jag tänkte. Jag tänker ganska ofta att jag kanske ska kliva upp lite tidigare och gå på promenad före frukosten, men vem försöker jag lura? Jag hoppar ju hellre över både dusch och frukost bara jag får sova lite längre, så det känns som en utopi.
Auf wiedersehen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar